Vandringen till busshållplatsen tog sin början. Genar över ett typiskt svenskt miljonprogramsområde, komplett med din lokala knarklangare, tjocka vita män med postorderfruar och andra upplevelser av white trash karaktär. Hade vi varit i USA hade vi gått förbi ett gäng husvagnar som luktat Budweiser.
Väl framme vid busshållplatsen, bara två sådana från bussens utgångspunkt, tog en väntan sin början. Ankomsttiden passerades med råge och när bussen kom körde den nästan förbi mig. Hade jag inte viftat med armarna hade jag stått där än. Fast i miljonprogrammets betongghetto.
Det kommer bli spännande detta med att åka buss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Pigg och glad på måndags morgon tror jag visst=)
Motiverad och glatt småspringande till jobbet hör jag.
Kram på dig!!! Jag skickar lite positiv energi till dig så att du klarar dig igenom veckan =)
Nä, jag var pigg och glad när jag gick från jobbet. Ända tills jag hamnade i betongghetto och bland försenade bussar. Tur att man har en snäll hustru som har maten klar när man kommer hem -:)
Va bra att du fick dina medelklassfördomar bekräftade men om du såg att de langade knark varför ringde du inte polisen? Tjocka vita män med sina postorderfruar... Det var inte en pappa på promenad med sin adoptivdotter? Dina medellassfordomar kanske fick dig att se vad du ville se, var det häftigt med den lilla kicken när du var i ett "ghetto" ?
Skicka en kommentar